OM BOKEN
Vi fyllde fjorton år den våren, Bella, Momo och jag.
Vi höll oss för oss själva.
Om vintereftermiddagarna var vi oftast i Momos rum, men under den varma delen av året satt vi i Bellas trädgård, eller inne i växthuset om det regnade.
Vi levde mitt i allt detta sprakande och det fick mig att glömma att jag var Kim, att jag hade en kropp som växte och sprängde. Växthuset var en frizon, ett rum att gå till där andra lagar gällde.
På dagarna utstår Kim tillsammans med sina tjejkompisar Bella och Momo killarnas kränkningar, men på nätterna dricker de av nektarn från en fantastisk blomma som förvandlar dem till pojkar.
Kim kan inte få nog av friheten i en annan kropp och blir som pojke också kär i Tony. Tillsammans upplever de både spänning och attraktion, men som tjej är inte Kim intressant för Tony.
Pojkarna är en tonårsskildring som ingen annan. Den kombinerar det plågsamt vardagliga med det vackert magiska i en berättelse om uppväxt, förvandling, kärlek och systerskap.
Pressröster om debutromanen Om du var jag:
"Knivskarpt om flickors symbiotiska vänskap" Aftonbladet
"Jessica Schiefauer berättar stilsäkert om osäkra Agnes och avancerade Louise, om den lilla lyan, festerna, supandet och spyorna. Och om hur verkliga faror kan lura helt nära." Expressen
"/… / Schiefauer sticker av. Hennes styrka är att hon skapar en övertygande atmosfär. Språket är kraftigt, byggt på metaforer med en drivande dialog och hon har en ovanlig känsla för sinnesintryck. Med sensuell inlevelse förmedlar hon mjukheten hos ett tyg, musikens vibrationer, lukter både lockande av hud och smink och äckliga av spyor." SvD
"Om du var jag" är en utmärkt debut, med tätt språk och levande gestaltningsförmåga." Landskrona-Posten
Hej Jessica
”Pojkarna” är ett udda manus. Hur kom du på idén?
Det började som ett sammanträffande: undersamma månad läste jag Joyce Carol Oates ”Foxfire” och Anja Snellmans ”Rädslans geografi”. Båda böckerna handlar om kvinnor som vägrar att låta sig begränsas. Jag blev inspirerad att själv skriva om unga tjejer som går emot konventionen och spränger gränser, och när jag strax därpå hittade en gammal bok om växtmagi och örtmedicin slog idén ner som en bomb!
I ”Pojkarna” ställs ju genusfrågan på sin spets (tjejer som blir pojkar ett par timmar genom att dricka en nektar). Vilken tycker du är den viktigaste genusfrågan idag?
Att vi fortfarande i så hög grad begränsar människor utifrån deras kön. Hur du får uppföra dig, hur du bör klä dig, hur du blir bemött i olika situationer, det handlar alldeles för ofta om vad du råkar ha mellan benen!
Vilka känslor/tankar hoppas du ska väckas hos dina läsare efter att de läst ut ”Pojkarna”?
För mig handlar berättelsen främst om unga kvinnor som vill ha makt över sig själva. Kanske kan boken ge ett nytt perspektiv, kanske kan den inspirera läsaren att ifrågasätta de invanda mönster vi lever efter. Men det finns lika många reaktioner som det finns läsare, det enda jag önskar är att den här historien ska dröja kvar i minnet ett tag, att den inte bleknar alltför fort.
» Läs mer här