Tove och hennes make Fredrik hade hoppats att flytten till Varberg skulle innebära en nystart. Att de skulle hitta tillbaka till varandra, att livet skulle bli både enklare och mer spännande. Men nystart och äventyr känns långt borta. Tove och Fredrik driver istället allt längre isär.
Ju längre tiden går, desto mer inser Tove hur mycket hon saknar livet i Göteborg. Jobbet på reklambyrån, kollegorna, kunderna och pulsen. Och inte minst bästa vännerna Sanna och Tess. De befinner sig alla mitt i livet och kämpar med att kombinera jobb, relationer och familjeliv. Samtalen med dem har alltid varit hennes livlina.
Facebook blir Toves räddning. Här väver hon samman dåtid med nutid när hennes nätverk växer. Här håller hon kontakt med vännerna. Här är hon fortfarande en del av sina kollegors vardag.
Och det är på Facebook, var annars, hon hittar mannen hon aldrig riktigt kunnat glömma. När hon en sen kväll skriver "Tove här, från längesedan" har hon ingen aning om vad det är hon sätter igång ...
Det dröjer inte länge förrän det parallella livet på Facebook spårar ur och krockar med verkligheten; det riktiga livet. Inte bara för Tove, utan även för hennes bästa vänner.
Konsten att vara otrogen på Facebook är en relationsroman fylld av både humor och allvar. Precis som i sina tidigare böcker lyckas Gunilla Bergensten sätta fingret på ett samtidsfenomen som de allra flesta kan känna igen sig i.
Efter ett tag som Facebookmedlem upptäckte jag att jag var mer uppdaterad än någonsin om mina vänners liv. De flesta visade bara upp ytan, det som var bra. Sedan fanns det några som ohämmat delade med sig av allt, vilket gjorde mig illa berörd. Jag började fundera på hur olika människor använder sig av denna sociala mötesplats och det blev en roman om det privata och det offentliga. Om att kommunicera. Och möjligheterna att missförstå
Jajamensan. Jag har två före detta och en före dettas fru som kompisar. Och det kan hända att jag addar ännu en före detta. Jag såg hans namn dyka upp hos en gemensam kompis i förra veckan. Har jag flirtat? Lite ...
Var anser du att gränsen går för otrohet?
Efter flirtandet. Flirta ja tack, kyssas nej tack.
Varför tror du att så många lockas av Facebook?
Vi tycker om att synas. Vi tycker om att umgås. Vi har ont om tid. Facebook är ett enkelt sätt att hålla kontakten med vänner som man av olika anledningar inte hinner prioritera i sin vardag. Vänner från förr och nu. Kollegor. För mig har det inte förändrat hur jag umgås med mina närmsta vänner, dem träffar jag och ringer lika ofta som före Facebook. Men jag har fått daglig kontakt med vänner från förr, och det är kul.
Är det ytliga relationer?
Ja. Ingen mår dåligt på Facebook. Allas liv är rätt lyckade. Vilket vi alla av erfarenhet vet stämmer illa med verkligheten. Men den enda gången man får använda verbet gråta i någon form, är i ett sammanhang som rör ett I-landsproblem. Att sommaren är slut, spriten eller helgen. Att man tappat sin Iphone i havet, sin musiksmak, tålamodet med chefen/barnen/maken eller möjligen sitt förstånd. Då får man bli riktigt upprörd. Det är lite komiskt med denna förskönade tillvaro, snart lite tröttsamt, men; vi har kontakt och vi ser vad som händer i varandras liv. Det behöver väl inte vara djupare än så? Nya kontakter knyts och möjligheter kan öppnas och kanske gör man skillnad om man går med i grupp. Vem vet.
Blir det fler romaner i framtiden?
Absolut. Nästa projekt går under arbetsnamnet Sju män att undvika och handlar också om otrohet och om män, men med en helt annan vinkel. Jag tror mina läsare blir förvånade.
Snabba frågor
Okänd talang: Ingen. Men jag hoppas fortfarande.
God vana: Regelbundenhet.
Dålig vana: Avbryter. Alla.
Inspireras av: Väninnorna.
Gillar: Sojalatte på Tullys med Lilo vid handen ungefär 7.42 varje vardag.
Gillar inte: Engelska.
Är rädd för: Sarah Palin (Att något ska hända barnen eller Magnus är så obehagligt att jag inte ens vågar tänka på det.)
Det värsta med att skriva: Att det bäst görs inomhus (just nu strålar solen som tokig utanför).
Det bästa med att skriva: De oändliga möjligheterna.
Är mest stolt över: Familjens Projektledare säger upp sig (efter min familj naturligtvis).