Om konsten att illustrera bokomslag

Om konsten att illustrera bokomslag

26 augusti, 2015 | Månpocket

Kristin Lidström heter illustratören som gjort omslagen till höstens klassiker. Här berättar Kristin mer om sig själv och om omslagsprocessen.

Hej Kristin, berätta om dig själv

Öppna frågor är alltid svårast. I vilken ände ska man börja berätta om sig själv för någon annan? Jag bor och arbetar i Göteborg, men kommer ursprungligen från Tibro. Den geografiska platsen och dess mänskliga rötter är viktig för mig även om nästan alla mina kunder finns i Stockholm. Jag ser mig som en tecknare som lärt sig att formge. Med en blyertspenna i hand kan jag uttrycka det jag behöver på en bit papper.

Var befinner du dig i karriären?

Jag startade min frilansverksamhet på allvar 2012 och hade varken kunder eller kontakter, bara en övertygelse om att det var bokformgivning och redaktionell illustration jag ville komma att ägna mig åt. Ord, bild och berättande är alla områden som hör naturligt samman i mitt arbete. Ganska tidigt på vårvintern 2012 hade jag turen att få uppdraget att illustrera och formge Tommy Körbergs memoarer och sedan dess har det ena uppdraget avlöst det andra. Så jag befinner mig mitt i den snurrande frilanskarusellen och försöker halvt desperat hitta rätt hastighet där förstånd och kreativitet håller jämna steg med produktionstider och arvodeshantering. Att finna en balans kring allt är nog min målsättning för stunden.

Berätta om din arbetsteknik.

Jag jobbar gärna analogt med papper och penna. Men utan datorns hjälp med att sätta samman kompositioner och utföra originalarbete hade allt arbete tagit avsevärt mycket längre tid. Liksom försämrad flexibilitet att korrigera arbeten efter kunders önskemål. Kan man hantera både analoga och digitala verktyg blir valmöjligheten större när det kommer till uttryckssätt för olika uppdrag. Texturer och penselstreck förhöjer en viss typ av illustration och dess känsla, medan knivskarpa vektorbanor får en annan att briljera. Det är det som är tjusningen med att välja verktyg efter ändamål.

Hur var det att gestalta dessa fyra svenska klassiker?

En dröm. Som jag hade väntat på att få göra ett skönlitterärt klassikeruppdrag liknande detta med författare som jag dessutom själv har intresse av. Att få jobba grafiskt och illustrativt med en serie på det här sättet och sätta samman färg och form helt fritt var så lustfullt att jag kände en smärre sorg när det väl var över. En bonus med uppdraget var att jag även fick välja ut citat till baksidorna!

Hur kom du fram till motiven?

Genom att läsa berättelserna. Fundera över språk, dramaturgi, karaktärer och se vilka huvudspår som fanns att gestalta. Medan jag läser skönlitterära böcker skriver jag alltid ner citat och vackra meningar. Jag samlar dem i listor och återvänder till dem för att minnas vad jag tänkte eller för att se vilka ord som var intressanta för stunden. Det är en givande process att låta ord bli till bilder, utan att för den delen låsa en läsare vid sin egen tolkning. I de här grafiska omslagen försökte jag hitta en formnivå som kunde vara dekorativ i sig självt och samtidigt avslöja något om berättelserna bakom titlarna.

Vad har du för relation till bokomslag?

Jag tycks alltid ha en åsikt om dem. Granskar, avfärdar eller hyllar allt som fångar mitt intresse. Jag hade en söndagsvana för en tid då jag gick ner på stan och enbart betraktade bokomslag i handeln. Jag kände och klämde på pärmar, listade ut vilka typsnitt som förekom och noterade vilka tolkningar jag föll för. Många av böckerna jag har in min bokhylla är inköpta av enbart estetiska skäl. Det händer faktiskt att jag avstår från bokköp om jag inte finner dem formmässigt tilltalande, trots att jag är intresserad av dess innehåll. Alternativet är att de får stå på en undanskymd plats där jag slipper se dem.

Vad inspirerar dig?

Natur, historia, teater och litteratur. Men framför allt människan och hennes liv.