Intervju med Elisabet Reslegård

Folkbildare & Läsfrämjare

Varför är läsning viktigt för barn och ungdomar?

Läsrörelsen startade år 2000 med mottot ”Ge dina barn ett språk”, utifrån att allt färre småbarnsföräldrar läste för sina barn. 50 000 ord krävs för att förstå en dagstidning. Utan att läsa eller höra texter har en 17-åring ett ordförråd på 17 000 ord. Allt börjar med det lilla barnet och att väcka lusten till läsandet.

Hur arbetar du?

Intensivt och i samarbete med andra. Bygger upp projekt, hittar samarbetspartner och finansiering. Planering är a och o. En ny kampanj tar minst 1,5 år att bygga upp. Ett större projekt kan ta ett år. Jag knyter till mig kunniga personer, experter och forskare. Allt är möjligt, men det kräver envishet, ett stort mått av tålamod och att tänka utanför boxen. Jag jobbar gärna med samma människor, har t ex arbetat med copywritern Svante Törngren sedan 1993 när jag var informationschef på Kulturhuset. Just nu är det förberedelser inför Läsrörelsens 20 års-jubileum och temat LÄS! LÄS! LÄS! på Bokmässan 2020, med nio digitala profilseminarier. 2021 kommer vi tillbaka med samma tema i en stor monter och 50 programpunkter.

Vilka projekt har Läsrörelsen arbetat med?

LÄSLOV vecka 44 är ett pågående samarbete sedan 2015 med 80 parter i ett nätverk. I år med Högläsning som tema. Ett projekt är BILDBERÄTTANDE & konsten att läsa bilder som inleddes på Bokmässan 2018 och utvecklats i sju regioner hösten 2019 och våren 2020. Ett annat är Berättelser som förändrar med stora läsecirklar i 200 högstadie- och gymnasieskolor från Ystad till Kiruna under 2017. Och BERÄTTA, LEKA, LÄSA i samarbete med förskolor och bibliotek om närläsning av bilderböcker med barn i åldern 1-3 år som gjordes i 29 kommuner i Västmanlands, Sörmlands och Örebro län. Det många känner till är Bok Happy Meal i samarbete med McDonald’s åren 2001 till 2019. Det blev 127 titlar av 114 olika författare och illustratörer, och totalt 22,9 miljoner barn- och bilderböcker. Titlar som valdes av Marianne von Baumgarten-Lindberg i Läsrörelsens styrelse. En av de första var ABC av Lennart Hellsing och Poul Ströyer.

Hur kan man inspirera till läsning?

Att göra böcker tillgängliga på många arenor. En ny arena var McDonald’s för att nå barnfamiljer som kanske inte går till bibliotek. Läs med ögon, öron, fingrar och digitalt utifrån de egna förutsättningarna. Men grunden är att det finns skol- och folkbibliotek, demokratins vardagsrum. Och en bokhandel som är välsorterad.

Vilken bok har påverkat dig mest?

På ett sätt Krig och fred av Leo Tolstoj som jag läste ut natten till den 27 juni 1969, utan att veta att min 49-åriga pappa drabbats av hjärtinfarkt och jag aldrig skulle träffa honom mer.

Vilka är dina bästa läsminnen?

Motståndets estetik i tre delar av Peter Weiss, om konst och politik i 30- och 40-talens Europa, som jag läste när de kom i slutet på 70-talet. Ett annat är när jag en sommar sträckläste först Joyce Carol Oates Blonde, om Marilyn Monroe, och sedan P O Enquist Lewis resa.

Vilken var den första bok du läste?

Pelle Svanslös av Gösta Knutsson som fanns i mitt hem efter att vi bott i Uppsala och min syster köpt dem efterhand som de kom.

Vilka böcker tycker du att alla bör läsa?

Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill om konstnären Berta Hansson som ung flicka i ett TBC-drabbat Jämtland på 1920-talet. Boken är en skönhetsupplevelse i bild och text om en tid som många inte känner till. Jag har gett bort den som julklapp och istället för blommor. En annan bok är Barbro Alvings Dagbok från Berlinolympiaden 1936 med den 27-åriga Bangs artiklar för Dagens Nyheter om ett jublande Nazityskland. Skrivet med en lätthet och ett stort allvar som mynnar ut i: Vart ska detta ta vägen?