Bonnierförlagen, 2019-04-17

Röster om olika ersättningsmodeller för ljudböcker

Bonnierförlagen har valt att tills vidare inte släppa nya böcker till ljudbokstjänsten Storytel. Detta sedan Storytel börjat dölja alla böcker från Bonnierförlagen i sina boktips och kategorilistor. I bakgrunden finns en oenighet om olika ersättningsmodeller för ljudböcker. Med anledning av debatten som pågår passade vi på att ställa några frågor till kollegor och författare om deras syn på frågan.

Jeanette Löfgren, digitalt affärsansvarig och affärsutvecklare på Bonnierförlagen

1. Hur ser Bonnierförlagens nuvarande avtal med Storytel ut?

Vi har ett avtal som bygger på att vi får en fast ersättning per bok som Storytels lyssnare tar del av. Ersättningen per bok varierar beroende på några olika faktorer, exempelvis hur lång boken är.

2. Hur tror du att ersättningen för ljudböcker kommer att se ut i framtiden?

Om det ska gå att försörja sig som författare behöver vi ha en långsiktigt hållbar affärsmodell för digitala ljudböcker. Det är ingen hemlighet att vi på Bonnierförlagen inte tror att intäktsdelning, så kallad revenue share, är en hållbar modell. I den modellen blir det oförutsägbart vad man får betalt för sin bok och ersättningen kan dessutom pressas nedåt utan kontroll för förlag och författare, beroende på vad tjänsten väljer att ta för pris av sina kunder. Vi tror att ersättningen framåt kommer baseras mer på böckernas längd eftersom man som lyssnare snarare spenderar ett visst antal timmar per månad än ett visst antal böcker. Vi behöver även fortsatt ta hänsyn till en del andra faktorer, exempelvis om det är en ny bok eller inte.

3. Vad kommer ni att göra för att Storytels lyssnare ska få ta del av Bonnierförlagens nya böcker?

Vi är i en förhandling med Storytel och vi jobbar för att hitta en lösning som båda parter kan enas om.

Sara Börsvik, operativ chef på Bonnierförlagen

1. Bonnierförlagen förespråkar fast pris per lyssnad bok. Varför är det en bättre ersättningsmodell än så kallad intäktsdelning?

Intäktsdelning bygger förenklat på att ljudbokstjänsten delar en viss del av intäkterna med förlagen, oavsett hur stor konsumtionen av ljudböcker är. Den mest slående effekten med intäktsdelning är att ju mer varje användare lyssnar i ljudbokstjänsten desto mindre får förlaget och författarna betalt per bok. Det urholkar böckernas värde och gör det allt svårare att försörja sig som författare. Dessutom förflyttas i stort sett alla möjligheter till ekonomisk förutsägbarhet till ljudbokstjänstens fördel. Vår uppfattning är att intäktsdelning som modell inte hör hemma på den svenska bokmarknaden. I en modell med fast pris så ersätts förlag och författare enligt ett i förväg bestämt pris. Ökar konsumtionen per användare i ljudbokstjänsten så ökar även intäkten till förlagen och författarna.

2. Är valet att inte släppa nya böcker till Storytel ett sätt att främja Bonniers egen ljudbokstjänst BookBeat?

Nej. Storytel döljer sedan i mars alla böcker från Bonnierförlagen i sina boktips och kategorilistor. Det är orsaken till att vi tills vidare inte släpper nya böcker till Storytel. I bakgrunden finns en oenighet om vilken ersättningsmodell som ska gälla för ljudböcker.

Johanna Mo, författare

1. Hur ser du som Bonnierförfattare på att vi stoppat nya titlar till Storytel?

Jag tycker att det är tråkigt, eftersom det riskerar att försämra mina chanser att nå ut. Men samtidigt anser jag att frågan om ersättning är så pass viktig att det är värt det.

2. Varför är frågan om ersättningsmodeller viktig?

Med den modell som Storytel har minskar ersättningen i takt med att lyssningarna ökar. Det känns som om botten borde vara nådd, ändå fortsätter det nedåt. Jag tycker absolut inte att Bonnier-författare ska ha bättre villkor än andra författare. Nivåerna borde vara rimliga för alla.

3. Hur skulle en sänkning av ersättningsnivåer påverka dig som författare?

Ljud är mitt största format, så det skulle definitivt påverka. Varenda krona är viktig, eftersom det innebär skrivtid för mig. Tid då jag inte behöver arbeta med annat. Jag tror inte lyssnarna förstår hur lite som i slutändan hamnar hos författarna. Och det är naturligtvis inte enbart streamingtjänsternas ansvar, det är förlagens också.

Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers Förlag

1. Du och Sara Börsvik skriver i debattartikeln i tidningen Svensk Bokhandel att konflikten handlar om bokens värde. Hur då?

Med sin marknadsledande position och med så otroligt låga priser skulle Storytel potentiellt bli den som sätter prisbilden för böcker i Sverige. Intäktsdelning betyder i praktiken att förlaget lämnar över makten över prisbilden till ljudbokstjänsten. Storytel tjänar på att rea ut starka titlar, eftersom låga priser drar kunder, bygger deras tillväxt och stärker deras aktiekurs. Men det normaliserar också en alldeles för låg prisbild som på sikt är döden för både författare och förlag.

2. Hur påverkas författare av den här konflikten?

De påverkas förstås rent praktiskt, om man har en nyhet som nu inte kommer på Storytel. Men på längre sikt påverkas de ännu mer om vi inte gör något. Förhoppningsvis påverkas de också av våra argument, att de ser att vi kämpar för innehållsproducenternas sak gentemot digitala distributörer, vars intresse för svensk kultur ofta är begränsat.

3. Hur tror du att framtiden för böcker ser ut i en allt mer digitaliserad värld?

Ljus och mörk. Nya vägar för böckerna att nå ut, men också nya globala maktcentrum som kommer att kunna köra över svensk kultur i olika sammanhang. Vi behöver en kulturpolitik som tar höjd för detta. Det finns det inte alls i Sverige, men desto mer i EU.