Möt våra medarbetare

Möt våra medarbetare

Några röster om att arbeta på Bonnierförlagen

Vi som arbetar inom Bonnierförlagen har roller som t.ex. litterär chef, webbredaktör, förlagsredaktör, förläggare, programmerare, business controller, kommunikatör, key account manager, projektledare och mycket mer.

Här kan du träffa några av våra medarbetare och få en känsla av hur det är att arbeta på Bonnierförlagen.

Några röster om att arbeta på Bonnierförlagen
Redaktör

Mattias Abrahamsson

Mattias Abrahamsson började som journalist, men hittade efter praktik på Bokförlaget Max Ström hem till förlagsvärlden. Nu jobbar han som redaktör för facklitteratur på det nybildade förlaget Ester Bonnier.

Fotograf: Åsa Liffner

Mattias Abrahamsson

Varje förlag har sin unika känsla

Mattias har utbildning inom grafisk projektledning och journalistik, och började sitt första jobb som chefredaktör på Scouternas medlemstidning. Han beskriver det själv som en grundskola i redaktörskap, där han förutom att skriva också fick lära sig själv layout, budget, planering och att sköta kontakter med fotografer, skribenter och tryckerier. När han gick sin andra utbildning, på Grafiska Institutet, ingick det en praktik som gjorde att Mattias hamnade på Max Ström på Skeppsholmen. Praktiken ledde till att han senare blev anställd på förlaget.

– Om Scouternas tidning var grundskolan, så var Max Ström redaktörshögskolan.

På båda arbetsplatserna fick han lära sig många olika saker och fick en bra överblick av hela processen och hela arbetsplatsen, något som han menar har varit en viktig erfarenhet att ha med sig. Mellan jobbet på Max Ström och anställningen på Bonnier Fakta (numera Ester Bonnier) var han frilansande redaktör och formgivare med uppdrag för båda förlagen.

Hur ser då en arbetsdag ut idag?

– Den ser olika ut beroende på bok och författare. Som redaktör kopplar jag ihop de olika delarna och personerna i den redaktionella processen men är också inne och jobbar med detaljer. En vanlig dag kan innebära allt från ett första lära-känna-möte med en författare till att sitta och jobba med slutkorr i InDesign.

Just samarbetet med författaren, och att få träffa experter inom deras områden och djupdyka in i olika ämnen, är något som han ser som en av de roligaste aspekterna i sitt arbete.

– Jag gillar även samarbetet mellan redaktör och förläggare, det är roligt att få vara med tidigt och agera bollplank.

Det är i denna process som den breda bakgrunden och erfarenhet från mindre förlag har varit väldigt användbar enligt Mattias.

Var det något som förvånade dig när du bytte från litet till stort förlag?

– Jag förvånades lite av hur mysigt det var. Under min tid på Max Ström hade jag bara varit här på Sveavägen för ekonomidragningar. Då kändes det väldigt stort och ”corporate”, men när jag väl började här förstod jag att varje förlag och avdelning är som sin egna lilla enhet och har sin unika känsla.

Vad ser du för möjligheter och utmaningar framför dig i bokbranschen?

– På sistone har jag tänkt mycket på att allt färre män läser böcker. Det ser jag som en utmaning inte bara för förlagsbranschen utan för hela samhället. Utvecklingen mot mer och mer ljudböcker funderar jag också kring eftersom jag främst jobbat med illustrerad facklitteratur. Det ska bli intressant att se vilken roll fackboken, framförallt den illustrerade, kommer att ha i förlagsvärlden om fem år. Jag tror att det finns digitala möjligheter, och det vore kul att vara med och utveckla fackboksformatet. Att inte fastna i gamla arbetssätt är förstås också en utmaning för mig som enskild redaktör. Innehåll kommer alltid att vara värdefullt, och intresset för berättelser försvinner inte bara för att tekniken utvecklas.

Hur jobbar man med de utmaningarna på Bonnierförlagen?

– En tydlig sak är att man bildat det nya förlaget Ester Bonnier. Genom att samla mycket resurser är tanken att skapa ett modernt och nytänkande förlag. Så jag hoppas att vi på Ester Bonnier får testa olika nya saker, även sånt som man inte alls vet om det kommer funka. Det känns väldigt spännande att vara en del av ett förlag som är nytt men ändå väldigt erfaret!

 

Innehållsutvecklare och projektledare ljudboksredaktör

Fredrik Olsson

När andra plockar upp sina mobiler för att fånga ögonblicket, öppnar Fredrik istället röstmemo-appen. Så verkar han också ha utvecklat en sjusärdeles känsla för ljud.

Fredrik Olsson

Fredrik sparar på ljud

Fredrik Olsson ville bli journalist, men hade för risiga gymnasiebetyg. Istället blev han lärare. Efter några år i skolvärlden och ett högskoleprov med toppresultat stod plötsligt alla dörrar öppna.

– Då tänkte jag: Fan, jag ska bli journalist!

Ganska tidigt kom en lärare fram och sa: “Du är ett radioämne”. Jo, visst. Någonstans djupt där inne hade Fredrik vetat det hela tiden. “Det ljudliga kallet.” Det blev 15 år på Sveriges Radio. Sedan kom han, julkalendergeneralen, till Bonnier Audio. Hur gick det till?

–Jag var här i jobbet. Kom hit med Marie på Lundströms bokradio, steg in i receptionen och kände att det var en så fantastisk stämning i huset. Jag vet att det här låter flummigt, men jag blev sugen på att jobba här i huset, i byggnaden.

I pressmeddelandet som gick ut när anställningsavtalet var påskrivet stod det att: ”Med Fredrik på plats kommer vi nu kunna lägga mer krut på innehållsutveckling för ljud – framför allt vid produktion av berättelser skrivna direkt för ljud tillsammans med det nystartade förlaget Bonnier Bookery och i vår kommande barnutgivning.”

Svensk Bokhandel sträckte sig efter mobilen, ringde upp Fredrik Olsson och frågade vad han ville uppnå i sin roll? Svaret står att läsa på webben:

“Nu kommer jag låta som någon av bröderna Gallagher i Oasis men: gärna välta hela litteraturvärlden!”

För den som vet att Fredrik fortfarande drömmer om att bli rockstjärna så var svaret kanske inte så oväntat. Men ändå, vad är det för näring han hämtar ur den ungdomsdrömmen?

–Det okonventionella. För mig är det inget mål att ta plats och synas. Men det finns något fritt i att vara 45 år och fortfarande låta sig drömma om att bli rockstjärna.

Så med målet satt att välta litteraturvärlden. Hur går man tillväga?

– Leker.

Som Snurran-böckerna. Fredrik läste in en första demo för böckerna hemma i sin egen studio. Han jagade en humla på tomten eftersom ”varken han eller Bonnier Audio har världens största ljud-kartotek”. Sonen fick komma in i studion och låta som en gråtande myra, tre olika slags ketchups inhandlades och spelades in för att få rätt pruttljud.

–Lite punk-estetik. Do it yourself. Det är ett sätt, säger Fredrik.

Det funkade jättebra hos publiken. Nu har fyra av böckerna om kattungen Snurran hunnit bli ljudböcker, liksom många andra barnbokstitlar och vuxenlitteratur.

En del av Fredriks tid går åt till att hitta rätt inläsare.

– Text har en ton. Det gäller att tima tonen med en inläsare. Som med 1793. Det finns en skörhet i berättelsen, det är inga machomanér. Då vill man hitta en röst med den lilla skörheten.

Han kommer från public service där han upplevde att val av program och inslag många gånger gjordes utan att fundera över om det skulle flyga eller inte. Nu finns han i ett företag som styrs av både fokus på litteraturen och vad läsarna söker.

Och då kan det inträffa, som han som journaliststudent avfärdade: Att det kommersiella företaget är mer lyhört för lyssnaren och upphovspersonen än det ickekommersiella företaget. Och att tänka kommersiellt faktiskt kan vara till gagn för både litteraturen och för lyssnaren/ läsaren.

– Det trodde jag aldrig. Jag som gick runt med mina dr Martens och en stjärna på min röda t-shirt.

 

Eva Kruk
Förläggare på Bokförlaget Ester Bonnier

Eva Kruk

Fackboken är inte längre en dussinprodukt. Den måste tilltala både öga och hand för att köparen ska öppna plånboken. Men när det väl gjort det kan de lika gärna betala rejält. Det tycker i alla fall Eva Kruk.

Förläggaren Eva Kruk lägger mycket tid på omvärldsbevakning, men inte med näsan djupt ner i en trendrapport. Hon föredrar att vara ute bland folk, läsa utländska tidningar och gå på föreläsningar och mässor.

– Trendrapporter bekräftar mest det man redan känt. Jag letar efter det nya. Nya idéer, nya visuella uttryck och nya sätt att göra illustrerade böcker på.

Det visuella är viktigt för Eva. Så viktigt att om hon inte får inre bilder när hon läser ett manus, då blir det förmodligen ingen bok.

– Att jag kan se boken framför mig är en av de faktorer som gör att jag säger ja till ett manus. När jag presenterar boken på utgivningsmötet VET jag hur den ska se ut.Sedan måste manuset också göra mig nyfiken på mer. Manuset kan få skava, men det måste väcka känslor.

Det stod mellan Konstfack och Journalistlinjen när Eva Kruk valde yrkesbana. Bilden eller ordet. Det blev ordet. När väl examen var avklarad smög sig bilden och formen ändå in och hon arbetade med tidningsdesign och som AD i åtta år.

– Men sen längtade jag tillbaka till ordet.

Det var då hon sökte sig till förlagsbranschen, hamnade på Natur & Kultur och arbetade där med illustrerad facklitteratur tills hon kom till Bonnier Fakta som redaktör 2012. För snart fem år sedan blev hon förläggare.

Var det ett stort steg?

– Både ja och nej. När jag var på Natur & Kultur ingick uppgifter som här på Bonniers landar hos förläggaren, så det var helt ärligt lite av ett steg tillbaka att börja jobba här som redaktör. Så jag var sugen på mer ansvar. Jag gillar också att vara med från början och att vara den som initierar en idé.

Eva Kruk oroar sig inte för fackbokens framtid:

– Rätt sorts böcker kommer bestå. Jag tror vi kan ta mer betalt.

Den illustrerade fackboken är inte längre en dussinprodukt. När det mesta går att googla fram måste boken ha något unikt, presentera något nytt och tilltala sinnena.

– Fördelen med en fysisk bok gentemot en digital bok är så klart den taktila känslan. Den ska kännas skön att hålla i och gärna överraska visuellt. Ibland slår man nästan knut på sig själv för att hitta nya innovativa lösningar men jag är väldigt nöjd med hur vi till slut valde att göra med den här boken.

Eva tar fram och visar boken Eld rök grönt där skyddsomslaget går att ta av och veckla ut och där insidan är en färgglad affisch.

Var det detta du såg framför dig när du satt och läste manuset?

Eva skrattar till: – Nej, jag har förstås inte allt klart för mig. Jag vet om en bok ska vara stor eller liten, knubbig och så. Den här idén kom rätt sent i processen.

Att få ihop en bra arbetsgrupp kring en produktion är A och O enligt Eva.

– Jag har jobbat ett tag, har ett stort nätverk, vet hur folk jobbar och vem som jobbar bra med vem. Men jag tar gärna in någon ny person för att bryta upp det bekväma och invanda. Ibland är alla i en arbetsgrupp nya för varandra och då får man förhålla sig till det. Att sätta ihop rätt arbetsgrupp är något jag gärna lägger mycket tid på.

Annat är det med alla administrativa uppgifter som hon som förläggare också har.

– Sånt skulle jag helst slippa … Så att jag fick hålla på med mina böcker!

Redaktionskoordinator Bonnier Carlsen

Sahar Tarakemeh

Jag är koordinator på Bonnier Carlsen. Det är en omväxlande roll där jag är med i många olika projekt som både innebär en hel del administrativa uppgifter som t ex kontering av fakturor, manus- och friexhantering, men också praktiska saker som att vara ute på events, ordna tillställningar etc.

Innan jag började på Bonnier Carlsen var jag verksam inom reklamfilmsbranschen där jag arbetade som agent åt kreatörer i filmbranschen. Jag har alltid älskat att styra upp saker och ting i en inspirerande och kreativ arbetsmiljö med högt i tak. Mitt stora intresse för berättelser i olika former, samt barn och ungdomars verklighet och litteratur fick mig att söka till Bonnierförlagen.

Det som jag tycker är roligast och mest stimulerande med att arbeta på Bonnierförlagen är att vara omringad av så många härliga, kreativa och ambitiösa kollegor med stort engagemang för litteratur och läsning. Engagemanget i förlagshuset syns också i slutprodukten, dvs i våra böcker, vilket bidrar till att mitt arbete känns väldigt meningsfullt. Vi älskar verkligen böcker. Vi är bra på att hålla kvalité i allt vi gör.

Det som gör mig allra mest stolt som medarbetare på Bonnier Carlsen / Bonnierförlagen är vårt stora engagemang i barns läsning. Det är jätteviktigt.

Sahar Tarakemeh
Martin Harris och Katarina Ehnmark-Lundquist
Förlagsredaktörer

Martin Harris och Katarina Ehnmark-Lundquist

Martin Harris, redaktör/projektledare på Bonnier Carlsen och Katarina Ehnmark-Lundquist, redaktör på Wahlström & Widstrand (och Årets redaktör 2015!)

Hur ser er bakgrund ut?

Martin: Jag har läst lite av varje på universitetet, allt från freds- och konfliktkunskap till företagsekonomi, men kanske mest drama, teater, film och barnlitteratur.

Katarina: Min bakgrund är ”den gamla vanliga”: född bokmal som aldrig växte ur slukaråldern, en del utlandsstudier, kulturvetarlinjen i Uppsala, massor av planlösa poäng i litteraturvetenskap och annan humaniora, förlagskunskap i Stockholm, praktik på Alfabeta, Norstedts och Ordfront, lite frilansande och projektarbeten för olika förlag. 1998 började jag som redaktör på Wahlström & Widstrand. Våren 2017 blev W&W en utgivningslinje inom Albert Bonniers förlag, ett s.k. imprint, så sedan dess återfinns jag på AB:s redaktion.

Vad innebär rollen som redaktör?

Katarina: Mitt arbete som redaktör innebär i stora drag att jag följer en författares arbete från ax till limpa, det vill säga från spånarstadiet via manusbearbetning i så många varv som krävs, över skrivande av sälj- och omslagstexter, till sättning av manus i InDesign, utlägg på korrläsning, sammanförande av korrektur och slutligen skjuts in i tryckpressen!

Martin: Som redaktör/projektledare är man med i urvalsprocesser och tar fram förslag på nya titlar som förlaget ska ge ut, och man blir sedan drivkraften i de titlar förlaget beslutat att gå vidare med. Som spindeln i nätet håller man kontakt med alla inblandade, från författare och illustratör till formgivare och produktionsavdelningen. Man skriver marknadsföringstexter och ser till att omslag och säljuppslag blir klara i tid, samt förser PR och marknadsavdelningen med den information de behöver för att lansera den kommande boken så bra som möjligt.

Har rollen förändrats i och med digitaliseringen och i så fall hur?

Martin: Under de senaste tio åren har redaktörens arbetsuppgifter mer och mer kommit att inbegripa även sättning av en bok och i vissa fall också formgivning. Idag är det självklart att en redaktör behärskar InDesign och kan sätta enklare böcker likaväl som man måste klara av att hantera efterkalkyler eller system för redovisning. I en del bokprojekt kan det hända att jag tar rollen som faktor, förläggare, redaktör och formgivare, men oftast är det nog ändå bäst att vara flera i ett projekt. För fler ser mer och idéer som kommer från fler personer gör ofta att böckerna till slut blir bättre.

Katarina: I och med att vi, som Martin berättar, numera sätter korrekturen själva i stället för att, som förr, bolla korr mellan redaktion och sätteri med hjälp av oändliga mängder fax. Det tar tid så klart, att sättningen sker i huset, men samtidigt får jag som redaktör en helt annan kontroll över slutresultatet och kan bearbeta texten in i det sista. Annars märks det inte så mycket, förutom att jag måste komma ihåg att meddela e-boksansvarig om eventuella ändringar i en bok, eftersom de kan justera det löpande och inte behöver vänta på ett eventuellt tilltryck. Sedan försöker vi ju alla på redaktionen numera hålla vår Facebooksida och vårt Instagramkonto levande och uppdaterat.

En typiskt vanlig arbetsvecka, hur ser den ut?

Katarina: Det varierar en hel del beroende på i vilken fas av utgivningsåret man befinner sig. Men i regel är måndag och tisdag rätt fulla av obligatoriska möten på mitt förlag: personalmöte, utgivningsmöte, manusgruppsmöten, i perioder en del omslags- och katalogmöten. Mycket tid går också åt till att hålla kontakt med författare, översättare, formgivare, och till att ge respons på manus antingen via telefon, mejl eller personliga möten. Under andra halvan av veckan brukar det bli tid för det som egentligen är mitt jobb: att redigera. Då behöver man lugn och ro och långa spann av tid, så i snitt sitter jag hemma en dag i veckan för att hitta just det.

Martin: Man skulle kunna tro att en redaktör sitter och läser manus, böcker och korrektur hela dagarna, men så är det nog inte. Jag sitter i möten (interna och med författare och andra externa samarbetspartners), mejlar väldigt mycket, skriver säljtexter och ser till att all information som behövs till olika tillfällen finns tillgänglig, och jobbar en del med böckerna. Men för mig som mest jobbar med böcker för yngre (0-6-åringar) går det ganska fort att läsa texterna. Men å andra sidan tar det desto längre tid att komma med konstruktiv kritik eller uppmuntran till de upphovspersoner som lämnat in sina alster.

Martin, du är även fackligt förtroendevald, vill du berätta om det?

Martin: Ja, fackligt förtroendevald innebär att jag har haft förmånen att få hjälpa många personer som haft det lite svårt i sitt yrkesliv, suttit med i tråkiga saker som uppsägningsförhandlingar, och deltagit i förändringsarbeten tillsammans med arbetsgivaren. Här har jag lärt mig mycket om arbetsrätt och hur företag fungerar, men också fått en mycket bredare förståelse av hela förlagsvärlden, något jag tror tillför något till mitt vanliga arbete som redaktör/projektledare.

Business controller

Dora Abdennabi

Som Business Controller arbetar jag med ekonomisk planering och uppföljning av flera av förlagen och verksamheterna här på Bonnierförlagen. Det gör det till en varierad yrkesroll och jag gillar siffror och breda kontaktytor. Det är stimulerande och ingen dag är den andra lik!

Mitt främsta verktyg är Excel i kombination med flera ekonomisystem. Dessa använder jag bland annat till att skapa kalkyler för nya initiativ och till rapportering inom organisationen och till koncernledningen. Andra uppgifter är att skapa presentationsmaterial och rapporter utifrån försäljning, planera och underhålla system tillsammans med andra avdelningar samt göra lageranalyser.

I grunden är jag civilekonom och har tidigare arbetat med redovisning och controlling på andra företag. Bonnierförlagen sökte jag mig till på initiativ av en vän som tipsade om tjänsten som Business controller. Hon trivdes själv väldigt bra inom Bonnierkoncernen så jag bestämde mig för att söka!

Idag är jag stolt över att kunna säga att jag arbetar på ett företag som sprider så bra böcker och budskap. Det är för mig en stark motivation. Jag tycker det är roligt att så pass många kan relatera till och har känslor kring produkterna och särskilt stolt blir jag när vänner och bekanta berömmer någon av våra böcker.

Dora Abdennabi
Rättighetsförsäljare på Bonnier Rights

Ludvig Kullander

Efter mina studier inom internationell försäljning och marknadsföring fick jag möjlighet att börja på Bonnierförlagens royalty och rättighetsavdelning. Efter två år sökte jag mig vidare till avdelningen Bonnier Rights där jag har fått stor användning av mina studier. En av många positiva saker med att jobba på Bonnierförlagen är att det är ett stort företag vilket skapar möjlighet för utveckling och nya uppdrag internt.

På Bonnier Rights illustrerade avdelning ansvarar jag för licensförsäljningen av Bonnier Faktas och Bokförlaget Semics titlar utomlands.

Att arbeta på Sveriges största agentur för illustrerade böcker är färgsprakande, inte minst när det kommer till produktionerna av böckerna. När man arbetar med samprodukter (dvs när man trycker en titel på flera språk samtidigt) är det väldigt viktigt att ha en god kommunikation med såväl tryckeriet som våra utländska förlag. När vi är ute i världen på bokmässor och representerar så många av bokbranschens bästa upphovspersoner är jag som mest stolt. Det känns meningsfullt att få sprida fantastiska berättelser över hela världen.

Avslutningsvis, det som utmärker Bonnierförlagen som arbetsplats är mina kollegors passion för böcker samt stolthet för företagets historia. Det är något som jag tycker är väldigt fint.

Ludvig Kullander